|| Live | Love | Rock ||

Cecilia eller som hos dem flesta kallas för ?Cizzi?, är en person med en av världens skönaste personligheter. Att innebandyn betyder mycket för henne, märker man direkt första gången man träffar henne för så fort innebandy tas upp så kommer det en glimt i ögonen som bara kommer fram hos dem som verkligen satsar och hennes satsning har gett resultat, både stads- och landslag. En person med en otrolig humor och som alltid ställer upp för sina vänner och sitt lag. Hon ger alltid 100 % dock kanske inte när det gäller att stretcha då det kanske inte är en av hennes starka sidor :)

Berätta vem är du (bor, familj, gillar att göra etc.):

Vem är jag: Tatuerad hårdrockande brud på 18 år (haha) som anser att innebandy är livet!

Familj: Mamma Karin (59), pappa Lennart (60), storasyster Maria (34) & storasyster Helena (38)

Bor: I ett radhus på Lidingö

Gillar att göra: Åka snowboard och kneeboard, vara ute med båten, spendera quality time med vännerna, resa, träna, jobba, umgås med syrran m.m.

Tre saker ni inte visste om mig: Har vunnit DM i schack, Har sett en penisblomma, Har varit tillsammans med en huligan

Du tillhör Täby IS damlag som du kom till förra säsongen och hjälpte till att ta upp till :

DIV-1 som ni nu är klara för kval till elitserien, berätta om det:

Ja du, vilken saga det har blivit. Vem trodde att vi skulle vinna serien som nykomlingar? Själv hoppades jag på topp 3 men det var ju bara en dröm. Och nu står vi här inför ett stundande elitseriekval det är helt ofattbart! Finns inte så mycket att berätta om säsongen den har gått upp och ner och vi har blandat bländande spel med mediokert spel. Som tur är så har det varit mer av det bländande spelet än det mediokra. Så med tre matcher kvar att spela är vi fortfarande obesegrade, skulle vara hyfsat coolt att gå igenom serien obesegrade.

Styrkor respektive svagheter i mål:

Min största styrka är nog psyket. Blir aldrig så nervös så att mitt spel påverkas, utan det oftast så att desto viktigare matchen är desto bättre blir jag. Jag har också väldigt lätt för att ?glömma bort? de dåliga sakerna man gjort osv. 
Svagheter ska man väl inte avslöja?... Men jag kan väl erkänna att jag ibland har lite svårt att peppa upp mig till ?oviktiga? matcher.

Berätta hur du har sett på laget den här säsongen:

Oj, det är en svår fråga. Har inte tänkt så mycket på laget under denna säsong. Eller det är ju mer eller mindre samma lag som förra året med några förstärkningar. Men i början var man väl lite nervös för om vi skulle klara det tuffare spelet och så i ettan, men det verkar ju som om det inte varit några problem.

Du har även varit med i U19-landslaget och stadslaget, berätta om det:

Finns inte så mycket att berätta om det egentligen. Båda sakerna har varit otroligt kul och lärorikt. Och det var en ära att få vara med i U19-landslaget, bara att få vara med där var helt underbart. Första gången man kom med i stadslaget så var det riktigt speciellt, då fick man ju första bekräftelsen på att man "var bra". Jag var ju en nobody då som kom från juniorbandy och division fyra spel liksom. Så då var det hur stort som helst! Dom andra två åren var också speciella såklart men dom kom såklart inte riktigt upp i samma nivå som första år  et.

Men att få ha representerat både Stockholm och Sverige känns både otroligt stort och få förunnat.

Ni gick nu den här helgen (9-11 mars) vidare från regionslutspelet till innebandyfesten som spelas i Umeå 10-11 mars, detta är andra gången på raken som Täby gick vidare berätta om det:

Finns egentligen inte så mycket att berätta om det. Det enda man kommer ihåg är de magiska sista sex minuterna i finalen. Eller som vi numera kallar det "Six crazy minutes, eller undret i Kumla". Vi hade legat under hela matchen (mot Balrog) med 1-0 och man måste väl erkänna att hoppet började försvinna när klockan passerade 14:00 i tredje perioden. Men 14:23 så skedde miraklet, vi gjorde mål! Vi hade lite svårt att få in bollen i finalen innan och domarna var helt emot oss, med bortdömda mål och jag vet inte vad. Men efter 14:23 så lossnade det rejält och under de sista 6 minuterna gjorde vi fem mål. Och vann matchen med 5-1. Första gången i hela mitt liv som jag fått gåshud när vi gör mål och vinner! Var så otroligt skönt. Och nu är det bara en sak som räknas (och saknas) och det är ett SM-guld i Umeå!

Berätta om förra året när ni kom tvåa i junior-SM i Sävsjö:

Förra året kom vi till JSM som nobodies och hade verkligen ingen press på oss och jag kan ju erkänna att jag är rätt nöjd med det där silvret. Första matchen mot RBK Göteborg var vi alla sjukt nervösa inför men när vi väl kom in på plan och börja lira så lossnade det bara. Finalen däremot mot IKSU Ungdom blev lite tuff, IKSU var nog en storlek för stor för oss då.

Men överlag så var det hur kul som helst! Och vi blev ju ändå Sveriges näst bästa juniorlag.

Jag och dem som känner dig vet att du älskar hårdrock och vi har ju t ex sprungit på några konserter under hösten, varför gillar du just hårdrock?:

Ja du, det är en bra fråga? men helt ärligt, finns det något bättre än att stå och headbanga i två timmar på en konsert? Tror väl största anledningen är att jag vill ha texter som man kan relatera till och har lite mening, men också att jag vill att det ska vara på riktigt, jag vill känna musiken! Inom hårdrocken är det inget fejk, det du ser och hör är det du får liksom.

Ryktet har gått att du har "sprungit" midnattsloppet stämmer det här och i såna fall hur många gånger då?:

Haha, ja det stämmer :D Har bara "sprungit" det en gång än så länge, men det kommer bli fler. Måste ju förbättra mina otroligt snabba tid på 1:25:29, haha. Nej, men det var mer en grej med jobbet, så vi gick runt hela milen. Helt sjukt roligt! Rätt så kul när man börjar gå om folk som typ "joggar". Dom var bara lite slut. Extra kul med alla människor som heja på oss som tokar också. 

Vad gör du när du inte spelar innebandy?:

Går mitt sista halvår på Gångsätra Gymnasium på Lidingö, inriktning Sam. ekonomi, roligt men grymt jobbigt! Sen jobbar jag också på Bonver på Lidingö varje vecka och Mabi Hyrbilar i Solna varje vecka, så mycket fritid hinns inte med. Men när man väl ha lite fritid så går väl den mest åt till att träffa vännerna och allt annat sådant. Om det är sommar så drar jag gärna ut med båten och badar och åker kneeboard. 

Snabbfrågor:

Nummer o varför: #67, får mig att minnas mina tider i Lidingö och speciellt min gamla tränare Pär Pukite.

Varför just Täby?: Täby blev det nog för att jag hade haft Mattias och Göran i stadslaget. Jag ville gå till en klubb där jag visste att jag skulle få mycket bra tränare, så jag körde helt enkelt på ett säkert kort. Dessutom visste jag att Täby var ett bra lag som var på frammarsch och som satsade på sitt damlag, så valet var rätt så enkelt.

Bästa spelaren i laget, enligt dig: Oj, svår fråga... Är jämnt mellan Sanna Rådström och Sandra Mattsson i mina ögon. Men måste nog säga Mattsson. Grymt skott, galen kämparanda, sjuk spelförståelse och så är hon ju yngre än Rådström. ;)

Vem är årets nykomling i laget?: Vi har tre grymma nykomlingar - Sundberg, Rådström och Niva!!!

Vatten vs Cola - COLA! Hatar vatten...

Karhu vs Jolly - Karhu tror jag... Pest eller kolera i min mening

Rammstein vs Bon Jovi - Bon Jovi

Lidingö vs Täby - Lidingö

Hammarby vs AIk - HAAAAMMARBYYY!!

Persson vs Reinfeldt - Reinfeldt

Niklas Jihde vs Herminoe Dalherius - Dalherius

Hagberg vs Dalbjer - Dalbjer fast ingen av dom slår Pär Pukite från Lidingö, han kommer nog alltid vara den bästa tränaren jag någonsin haft.

Snabbfakta:

Namn: Cecilia "Cizzi" Fredriksson

Född: 88-10-18

Uppväxt: Lidingö

Moderklubb: Lidingöfavoriterna

Senast ifrån: IBF Offensiv Lidingö

Meriter: Tre år i stadslaget (2 silver),

silver med U19 i Founders Cup,

silver+all star team i JSM 2006, guld i JSM 2007

Intervju utav Sarah Törnqvist.